Sanningen om halalslakt

Halalslakt har blivit ett laddat ord. På internet sprids obehagliga filmklipp och texter där slaktmetoden framställs som grym. Att många reagerar när djur plågas är ett gott tecken. Det är bra att bry sig!

Problemet är att den "information” om halalslakt som sprids på nätet ofta innehåller felaktiga uppgifter. Syftet är många gånger att misstänkliggöra muslimer, inte att värna om djur. Rasistiska grupper har satt i system att förstärka och underblåsa myter om halalslakt. Den här sidan har kommit till för att ta kål på dessa myter.

Så här går icke-religiös fårslakt till i Sverige.

I själva verket är skillnaden mellan halalslakt och annan slakt liten. Framför allt har skillnaden ingen betydelse för djuren. Halal är det arabiska ordet för tillåtet och för att kött ska anses tillåtet för muslimer gäller vissa regler för slakten. Reglerna syftar bland annat till att göra slakten så snabb och skonsam som möjligt. Det handlar om att djuren ska vara friska, mätta och otörstiga och att de ska slippa se varandra dö. Liknande tankar om djurskydd och omsorg finns i Jordbruksverkets bestämmelser kring djurhantering och slakt.

Fem myter om halalslakt

1

Myt:

Halalslakt är extra plågsamt eftersom djuren förblöder till döds.

Fakta:

All slakt innebär att djur förblöder till döds.

Många kopplar ordet halalslakt till bilden av ett djur som får halsen uppskuren och förblöder till döds. Det framställs som brutalt och gammalmodigt men faktum är att all slakt går till så. Levande djur får en kniv i hals eller bröst och dör medan de töms på blod. Ingen vill äta kött där det är mycket blod kvar i kärlen. För att blodet ska pumpas ut ur kroppen är det viktigt att hjärtat slår så länge som möjligt under avblodningen. Det här är en gammal kunskap som fortfarande tillämpas på alla slakterier, vid all slakt.

Läs mer

2

Myt:

Halalslakt är extra plågsamt eftersom det sker utan bedövning.

Fakta:

Halalslakt är inte detsamma som slakt utan bedövning.

De filmer och beskrivningar som sprids om halalslakt handlar nästan alltid om obedövad slakt. Obedövad slakt är vanligt i många länder men halalslakt, precis som annan slakt, kan ske både med och utan bedövning. Kött från djur som inte bedövats säljs även i Sverige utan att vara märkt som halal. Det betyder att så gott som alla som äter kött har ätit kött från djur som slaktats utan bedövning. Dessutom kommer sannolikt en stor del av det läder som säljs i Sverige från djur som slaktats utan bedövning.

I Sverige och många andra länder är bedövning innan slakt ett lagkrav. Den enda skillnaden vid halalslakt är då att slaktaren är troende muslim, vilket saknar betydelse för djuren. Om halalslakt skulle förbjudas innebär det att muslimer förbjuds att göra något som alla andra får göra, bara för att de är muslimer.

Läs mer

3

Myt:

Obedövad slakt är mycket värre än slakt med bedövning.

Fakta:

Slakt med bedövning innebär också lidande - ibland mer.

Bedövning låter bra, men det är något som i sig ofta innebär lidande. De flesta djur som slaktas i Sverige är kycklingar. De hängs upp i benen på ett löpande band, vid fullt medvetande, och får sedan huvudet neddoppat i ett vattenbad som skickar elstötar genom deras kroppar – det är deras "bedövning". Grisar bedövas med koldioxidgas. Det är mycket plågsamt eftersom gasen irriterar slemhinnorna och därför gör ont att andas in. Känslan har beskrivits som “en elstöt i lungorna". Förutom smärtan får grisarna panik av att inte kunna andas. Kor bedövas med ett skott i huvudet, som inte alltid gör dem medvetslösa.

För att göra en direkt jämförelse: Det tar 30-60 sekunder för en gris som bedövas med koldioxid att förlora medvetandet, under svåra smärtor medan hon kämpar för att få luft. Det tar omkring 15 sekunder för ett obedövat får att förlora medvetandet när hon töms på blod, under svåra smärtor medan hon kämpar för att få luft. Det är motsägelsefullt att se det ena som oproblematiskt men fördöma det andra. Lidandet kan vara lika stort eller större med bedövning.

Slakten är inte det som enda som innebär lidande för de djur som dödas för kött. Om vi räknar ihop den tid som djur får utstå stress, ångest, smärta och lidande under sitt liv i djurindustrin blir det väldigt många timmar. Om det är lidande som är problemet, bör vi se till fler delar av djurens liv än de sista minuterna.

Listan på lidande som många djur i köttdisken upplevt kan göras lång. Här är några exempel från Sverige:

Lidande som djur som blir till kött utsätts för under sitt liv

Tidig förlust av sin mamma	60 % av kalvarna
Påbörjade eller utvecklade magsår	51 % av grisarna
Lunginflammation/pleurit	16 % av grisarna
Juverinflammation	31 % av mjölkkorna
Liggsår	30 % av suggorna
Hälta och bensmärtor	98 % av kycklingarna

Ibland efterfrågas en obligatorisk märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning, med argumentet att det är konsumentens rätt att veta vad djuret varit med om innan sin död. Men borde inte konsumenten ha rätt att informeras om allt lidande som djuren utsatts för?

Om det är en plågsam och utdragen död som är problemet så borde kritiken framför allt riktas mot jakt och fiske. Där är nämligen dödande utan bedövning lagligt i Sverige och döden är dessutom ofta mycket utdragen. Döden genom blodförlust vid obedövad slakt innebär ett kortare lidande än en skottskada vid jakt, som kan innebära en mycket lång dödskamp. De allra flesta viltfångade fiskar dör genom kvävning i luften, vilket kan ta flera timmar.

Så här länge lider djuren som blir till mat innan de dör

Avblodning utan bedövning (får, nöt)	12-126 sekunder
Koldioxidbedövning (grisar)	30-219 sekunder
Levande upphängning (kycklingar, gäss, kalkoner)	< 60 sekunder
Skadeskjutning (tusentals älgar, rådjur och fåglar)	30 sekunder till flera dagar
Avblodning efter ofullständig koldioxidbedövning (ca 25 % av alla odlade fiskar i Sverige)	4 minuter till 1,5 timme
Kvävning i luften (viltfångade fiskar)	120 sekunder till flera timmar

Läs mer

4

Myt:

Det fuskas med bedövningen vid halalslakt i Sverige.

Fakta:

Det rapporteras många lagbrott från slakterier men inte just det.

Den halalgodkända slakten i Sverige sker nästan alltid på stora slakterier, som Kronfågel, Scan och Ugglarps. Alla slakterier står under kontroll av Livsmedelsverkets officiella veterinärer och länsstyrelsens djurskyddsinspektörer. Dessa kontroller visar på många brister i djurskyddet vid slakt. Det händer att djur avblodas utan bedövning efter att bultskottet träffat snett, en eltång slutat fungera eller att djur kommit ut ur gasningen utan att ha förlorat medvetandet.Vetenskapliga studier av nötslakt i Sverige har visat att 12 procent av djuren inte bedövas ordentligt av bultpistolen och därför riskerar att slaktas utan bedövning. Det motsvarar ett djur var tionde minut, dygnet runt, året om.

Däremot finns det inte en enda rapport om att bedövning utelämnats med avsikt vid halalslakt.

Läs mer

5

Myt:

Halalslakt innebär onödigt lidande och är fel.

Fakta:

All slakt är lika onödig och fel.

Anledningen till att djur slaktas är att de ska ätas upp, oavsett om slakten är halal eller inte. Idag finns det gott om alternativ till att äta kött så att slakta djur är inget som behövs längre. Faktum är att om vi ställde om till en vegetabilisk matproduktion skulle vi kunna föda många fler människor per hektar, leva hälsosamt och dessutom minska vår klimatpåverkan mer än om vi slutade flyga och köra bil. Det skulle också innebära att inga djur skulle behöva lida under uppfödning och slakt.

Att fokusera på halalslakt istället för att poängtera att all slakt är fel är att liera sig med rasistiska grupper och inte med djuren.

Läs mer

Bakom myterna

Varför är det så många som tror att halalslakt är värre än annan slakt? Kan det vara så att det hänger ihop med de negativa stereotyper om muslimer och islam som genomsyrar samhället?

Docent Jonas Svensson vid Linnéuniversitetet har forskat om obehaget inför halalkött och menar att halalmotståndarna och de som väljer att äta enligt religiösa regler har mycket gemensamt. Det handlar om en känsla av orenhet som inte är rationell men som är vanlig även hos människor som inte är religiösa. Vissa icke-muslimer kan uppleva att kött från halalslaktade djur är “kontaminerat av islam". Jonas Svensson säger: “Upplevelsen av ett objekts orenhet verkar inte ha någonting med religion att göra, vilket många gärna vill tro. Även sekulariserade människor kan känna så, det är en allmänmänsklig egenskap vi har. Men det intressanta är att de som upplever äckel på sätt och vis har accepterat religionen och tror också, precis som muslimerna, på dess inverkan på köttet."

Kan det vara så att det hänger ihop med negativa stereotyper om muslimer och islam?

Det är lättare att acceptera hemska “sanningar" om kulturer och länder som känns främmande och annorlunda. Det som är hemma och välbekant känns tryggt och därför kan det vara lätt att tro att det också är bättre än det obekanta. Det är lätt väcka avsmak inför slakt utan bedövning och andra saker som tjurfäktning eller delfinjakt, som sker i andra länder. Men det är mycket svårare att väcka samma engagemang för liknande saker som sker här hemma. Älgjakt, sportfiske och trav- och galopptävlingar är exempel på vanliga fenomen i Sverige som innebär enormt mycket onödigt lidande och död men som alltför ofta ses som ett trevligt nöje och ett viktigt kulturarv. Vad är skillnaden? Det är svårt, men viktigt, att försöka lämna sitt eget perspektiv och se att det inte är någon skillnad för djuren som dödas.

Det som görs mot djuren i djurindustrin och på slakterier är aldrig roligt att se. De flesta vet inte hur det ser ut på det egna landets slakterier men tror ändå att det är värre på andra håll. På samma sätt ligger det nära till hands att lägga skulden på just den som utför handlingarna; det måste vara något fel på just den slaktaren, eller just den typen av människor som gör så här mot djur. Men vi har alla en del av ansvaret för det som sker på slakterierna. Så länge det finns en efterfrågan på djurprodukter kommer djur att dödas – och det kommer inte att vara vackert.

De flesta vet inte ens hur det ser ut på det egna landets slakterier.

Debatten om halalslakt är ofta rasism förklädd till djuromsorg. Om vi verkligen bryr oss om djurs lidande måste vi försöka bortse från fördomar och bekvämlighet som gör att det är lättare att se fel hos “de andra". Istället måste vi försöka se det som sker ur de utsatta djurens ögon – och göra något åt det.

Stoppa slakten

Medkänslan vi känner för de andra djuren är något bra. Det är rätt och viktigt att bry sig om andra kännande varelser. Ur alla moraliskt relevanta aspekter är de andra djuren som oss. Det är ingen som idag förnekar att de djur som slaktas har förmåga att lida och känna smärta.

Djurindustrin bygger på lidande. Det finns inget sätt att föda upp och döda djur utan lidande. Tänk bara på vilket som är det värsta brottet en människa kan utsättas för – mord. Inom rättsväsendet spelar det ingen större roll om den mördade lidit eller inte. Att ta någons liv är det värsta du kan göra. Att någon tillhör en annan art gör inte att deras liv betyder mindre för dem, eller att förlusten av det är mindre. Om vi på allvar bryr oss om de andra djuren måste vi sluta föda upp och döda dem.

Om vi på allvar bryr oss om de andra djuren så måste vi sluta föda upp och döda dem.

I grund och botten handlar det om synen på andra kännande varelser. Även om de flesta anser att lidande är fel, diskuteras sällan att fångenskap, utnyttjande och dödande av andra djur också är fel. Vi har en bild av att människor har en naturlig överordning över alla andra djur, en bild som nästan aldrig ifrågasätts. Denna bild finns inom kristendom, islam och de flesta andra religioner. Den finns i alla länder och alla politiska system. Det är dags att ändra på det.

Det är också dags att få stopp på de rasistiska myter som sprids om halalslakt och islam. Att engagera sig för djur men samtidigt uttrycka sig rasistiskt går inte ihop.

Dela och sprid denna sida till andra och informera de du träffar om hur det egentligen ligger till! Du kan också hjälpa djuren genom att alltid tänka efter när du konsumerar och allra helst bli vegan.

Läs mer

Tidningsartiklar

Därför väcker halalslakt känslor. Hela Hälsingland (2015).

Bedövning används vid svensk halalslakt. Sveriges Television (2012).

Så ser faktan ut om halalslakt i Sverige. Viralgranskaren, Metro (2014).

Andra sidor

Sveriges halalråd.

Djurens Rätt om slakt utan bedövning.

Jordbruksverket om religiös slakt.

Radio/pod

Islam som grund för djurrätt. Föredrag med Muhammad Muslim Eneborg (2010).

Det heliga köttet. Människor och tro, Sveriges Radio (2013).